En helg har passerat och den skulle jag gärna radera ut.

Har haft så fruktansvärt ont i hela kroppen.

Vad jag än gjort så har det gjort så hemskt ont.

 I går var det kalas för svärmor så då klädde jag på mig leendet och bet ihop.

Skådespelerskan i mig klev fram och var så där kalastrevlig och hade kul.

Innerst inne längtade jag bara hem.

Meeen som den väluppfostrade person jag är så visade jag inte det.

Vi blev inte långvariga eftersom jag har en väldigt förstående man som vet när jag inte längre orkar hålla masken.

Jag vet att jag inte behöver göra allt detta egentligen men det är bara något jag göra automatiskt...jag håller masken för att slippa kommentarer.

Nu har jag ju aldrig fått kommentarer från mina svärföräldrar eller andra som var där men det är något som ändå sitter där bak i huvudet.

 Idag är det inte lika j*vligt tack och lov.

Vad det är som gjort att det varit och är som det är vet jag inte.

Jag hoppas bara att det försvinner snabbt.

Ha en fin måndag!