Kimmie

2 april 2009 19:09

Kanske maken kan slippa fara ut i natten nu om han har lite tur. Klart det känns trist att inte kunna göra sånt man vill klara av men din make verkar vara en genomsnäll man och han gör det säkert gärna.

Sofia

2 april 2009 20:10

Känner så väl igen det där med att man måste lassa över för mycket på mannen. Mår dåligt av det och känner som om jag inte gör någon nytta alls... ett dilemma... men vad skall man göra?

wiper

2 april 2009 20:19

Ser att din man jobbar jour, skönt att det bara är en natt kvar.
Tror inte att din man känner så utan den som kan får göra lite mer. Vi har varit sjuka i omgångar och ibland har jag fått göra mer och ibland min man. Har man nåt kroniskt och den andra parten är frisk så blir det ju på det viset.
Ha en bra kväll

-Nena-

2 april 2009 20:22

Kimmie - Ja vi håller tummarna att han slipper fara ut i natt.
Än är han inte hemma.

Han är otroligt snäll och förstående så jag vet ju egentligen att jag inte behöver känna som jag gör men det blir så i alla fall då och då.

-Nena-

2 april 2009 20:23

Sofia - Nej det finns ju inte så mycket att göra tyvärr. Man gör det man kan och sen får man vila några dagar.

-Nena-

2 april 2009 20:24

wiper - Ja det är skönt att det snart är över för denna gången.

Jag vet ju innerst inne att maken min inte alls ser det som jag känner det men det är svårt att inte känna så i alla fall då och då.
Tack detsamma

Hossan

2 april 2009 21:26

Jobbigt när man känner att man belastar, men som de andra skriver (och som du säkert vet med dig själv också) så tycker inte omgivningen och speciellt inte din make så och vet dessutom den bakomliggande orsaken. Ibland är det extra jobbigt med värken när man känner att det är så mycket man hade velat göra och då är det inte kul att bara stå och "peka" om man ens orkar närvara när sakerna ska bli utförda... :-( Tänk om ork fanns att köpa!
Det finns det har jag hört, jag tror att det heter knark... och inte vill man bli narkoman på kuppen. (Nu försökte jag vara rolig med, men det är inget kul med att ha ont och känna sig orkeslös)

Kram

-Nena-

2 april 2009 21:33

Hossan - Ja det är jobbigt när de känslorna kommer farande och det brukar oftast vara när jag vet att vi har att göra och att jag inte kan hjälpa till fast det är jag som föreslagit det hela (inte just denna gången förstås).

Ja tänk om man kunde köpa ork, vad livet vore enklare då.

Nej narkoman vill man ju inte bli precis men jag såg din humor i det hela ;)
Kram

janet65

3 april 2009 00:44

men vad jobbigt förstår att du känner så när du inte kan hjälpa till men det är ju tur att gubben kan ta det största lasset så du får vila din onda kropp. härligt med vårväder. förresten du har nåt på min blogg från mig kramizzzzzzzzz

-Nena-

3 april 2009 07:26

janet65 - Ja jag är glad att jag har den man jag har.
Tittar in på din blogg senare idag.
Kram