Det har det blivit mycket idag ändå känns det som om jag fått gjort en del och det känns bra.

Ja nu har ju mina fina töser hjälpt mig med mycket.

De är superduktiga!

 Maken han har ringt för att prata med J´s blivande lärare.

I början av sommaren så fick vi papper på de nya grupperna som de ska ha nu i sjuan. J hade hamnat med en massa som hon inte känner + en som hon verkligen inte går ihop med. Ringde direkt för att försöka flytta henne till annan grupp men då fanns inga lärare på plats och rektorn kunde inte hjälpa till med detta (och inget annat heller har vi märkt). Vi skulle ringa tillbaka idag för då var lärarna på plats igen blev svaret.

Sagt och gjort. Inte en lärare på hela skolan fanns det. De var på utbildning. Nu håller vi tummarna på att de är på plats i morgon så vi får pratat med dem.
J är inte så road inför skolstarten och har inte varit på hela sommarlovet men nu har jag förstått anledningen. Det är inte bara för att lovet är slut utan för att hon har hamnat i fel grupp/klass.

Hela förra året fick hon gå ensam från sin klass när de hade sy/träslöjd, hemkunskap och musik. Dessa lektioner mixar de klasser och på något sätt så hade J hamnat ensam från sin klass i en mix, inte ens en kille från hennes klass hade hon med sig och det var inte lätt. Först sa hon inget till oss (hennes sätt är att bita ihop ,precis som jag tyvärr) och efter ett tag så märkte vi ju på henne att vissa veckodagar ville hon inte till skolan alls.

När det äntligen kom fram så var det ju "för sent" att byta för då skulle hon ju få ha t.ex musik två omgångar och kanske missa hemkunskapen och det fungerar ju inte *suck*

Hon har kämpat och vi har hjälpt henne, hon fann en vän som hon kunde ty sig till och det gick bra när hon var där men när hon åkte på semester i 14 dagar var det jobbigt.

J har många vänner men hon har inte lätt att skaffa nya själv. Oftast är det vänner som kommit in i gänget med någon annan och varit lättare att lära känna. Hon är blyg  (återigen lik mig tyvärr) och tar inte för sig när hon står själv.

Vi vill ju att högstadiet ska börja bra och inte i en grupp där hon står själv och med en tjej som gärna gör livet surt genom skitsnack (vet att det är så eftersom vi känner hela familjen).

 Nu ska jag lägga mig raklång och försöka slappna av en stund innan  maken min kommer hem.

 

Kimmie

13 augusti 2009 19:20

Ofta oroar vi föräldrar oss ännu mer än vad våra barn gör, jag vet att jag var orolig när sonen bytte skola inför sjuan - men det gick jättebra. Men självklart är det fel om hon hamnat i stort sett helt själv inför högstadiestarten - det kan vara jobbigt nog ändå, fortsätt ringa det har funkat för mig i alla lägen även om man kanske setts som lite jobbig ibland =)

http://kimmietid.blogspot.se

 

Teija

13 augusti 2009 20:03

Skönt att du får så fin hjälp av dina flickor.
Det är så viktigt det där med kompisar.. Funkar det inte i skolan måste det ju bli ändring på grupperna.
Hm. Undrar vad du skulle tycka om en spikmatta. Kanske skulle vara pest - eller jättebra?!
Hoppas du har en fin kväll, kramar

http://varannandag.bloggagratis.se

 

Sussi

13 augusti 2009 20:06

Vad synd att hon är blyg!!
Hoppas hon finner nån mer vän :-)

Kramisar

http://allt-om-inget.bloggagratis.se

 

wiper

13 augusti 2009 21:11

Skönt att du har fått lite gjort och toppen att dina flickor hjälper till, det måste vara guld värt.

Inget vidare att hamna där man inte trivs hoppas ni kan reda upp detta.

Ha en skön kväll
kram

http://wiper.bloggagratis.se

 

-Nena-

13 augusti 2009 23:06

Kimmie - Visst är det så att man oroar sig mer än man egentligen behöver (jag är specialist på det)
Det kommer säkert gå bra även om hon inte får byta men vi gör ett försök i alla fall går det så går det.
Maken är bra på sådant, inte jag *S*

 

-Nena-

13 augusti 2009 23:07

Teija - Ja den hjälpen är guld värd.

Vi får hoppas att det blir bra i slutändan.

Spikmattan ja, jag undrar om jag ens vågat lägga mig på den *S*

Kram

 

-Nena-

13 augusti 2009 23:08

Sussi - Ja det är inte lätt att vara blyg... jag var likadan så jag vet ju hur hon har det men det löser sig säkert.
Kram!

 

-Nena-

13 augusti 2009 23:10

wiper - Visst är det guld värt med hjälpen från töserna.

Nej vi hoppas att det ska gå att byta annars får vi göra vad vi kan tillsammans med henne så att det blir bra.

Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

 Ja äntligen har maken startat sin semester.En vecka för sent men nu är den äntligen här och det är såååå skönt.Ja jag går ju hemma hela dagarna men det är ändå något speciellt när P startar sin semester.   Så nu tar jag riktigt blogguppehåll i a...

Idag har det varit varmt, riktig sommarvärme. Har mest bara slappat och inte gjort någon större nytta mer än var och handlade lite mat när maken kommit hem. Fick lämna in min älskade mobil också =( Ha ha nu låter jag ju nästan som dottern eller n...