P var med och gick med in och det kändes tryggt och bra och han är mitt stöd och kom ihåg.
Har idag gått igenom arbetslivet jag haft och inte haft.
Tankar och känslor om kommande år och livet i största allmänhet.
Jag började faktiskt med att berätta hur jag mådde, att det är jättejobbigt och varför och damen jag var hos var väldigt förstående och sa att vi tar det i min takt och ordning.
Kändes skönt att berätta och att hon då visste och förstod min vimsighet.
att jag hade svårt att koncentrera mig och varför P han var som mitt USB-minne och fick fylla i där jag glömde.
Innan jag kom dit var jag så illamående och tårarna rann hela tiden. Hjärtat slog snabbt och stod stilla om vart annat.
Ville helst bara gömma mig, försvinna från joden eller dra i nödbromsen.
Nu ska jag bara försöka glömma och njuta av dagarna fram till nästa besök.
Kram till er alla!
Annica
21 juli 2009 20:28
Följer USB:en med på de 2 andra möterna också?. Förlåt men det var ett bra ord på maken din :-)
Tur att du fångade honom när ni möttes
Kimmie
21 juli 2009 21:37
Vad skönt att det gick bra, trots att det var jobbigt. Skönt att ha med P som stöd och det var nog bra att berätta direkt om att du hade ångest inför detta. Hoppas resten går lika bra eller ännu bättre.
http://kimmietid.blogspot.com
Sussi
22 juli 2009 08:15
Vad bra att det kändes bra efterråt.. Nu kanske du inte mår så dåligt innan nästa besök..
Det måste ju kännas bra med den personen man går och pratar med annar får man ju inget förtroende för dom..
Kramisar
http://allt-om-inget.bloggagratis.se
Filifjonkan
22 juli 2009 16:43
Hej Nena jag tror att nästa gång är lättare så att säga nu vet du ju och har gjort det en gång och fick en bra lyssnare med tydligen Viktigt att personkemin stämmer hyfsat. Ha det så skönt nu
http://filifjonkan-se.bloggagratis.se
Malin/wiper
22 juli 2009 21:27
Vad skönt att du fick en bra person att prata med, det betyder mycket. Jag har gått igenom samma sak så jag vet hur jobbigt det är.
Hade samma symptom som dig före mitt besök.
Bra tänkt av dig det du skrev på slutet.
Kram
Hossan
23 juli 2009 08:37
Vad skönt att ha med maken som stöd! På något sätt är man mer skyddad när man har någon med sig, de kan inte behandla en lika illa då (fast de flesta brukar väl vara ok).
Hoppas att han kan följa med de kommande gångerna med annars vet du att hon var ok att prata med och att hon visade förståelse, sånt underlättar även om det är jobbigt.
helga
23 juli 2009 14:16
Är hemma på snabbvisit och läser om dina jobbiga möten... Jag är ledsen att jag inte är med och stöttar bättre just nu. Hoppas det går bra på kommande möten. Kram Helga
http://www.helga1.bloggagratis.se
-Nena-
23 juli 2009 22:56
helga - Tack helga.
Jag vet att du semestrar nu och att du funnits här om du haft möjlighet och det räcker för mig.
Tack!
Kram till dig också.
-Nena-
23 juli 2009 22:58
Hossan - Ja det är skönt att ha maken vid sidan. Jag har ju lite dåliga erfarenheter i bagaget så det känns bra att slippa ta mötena ensam.
Jodå han ska med på de andra också. Det är ju tyvärr inte samma människa jag ska möta utan två helt nya men det ska nog gå bra när P är med.
-Nena-
23 juli 2009 23:00
Malin - Ja det kändes skönt när jag kunde få förtroende på första mötet och hoppas på samma de nästkommande.
Jobbigt när man ska behöva må så där innan.
Kram
-Nena-
23 juli 2009 23:03
Filifjonkan - Nu känner jag till lokalerna i alla fall och det är ju skönt det och jag hoppas på att de två andra jag ska träffa är som den jag mötte i tisdags.
Tack och detsamma.
-Nena-
23 juli 2009 23:04
Teija - Ja att ha P med var verkligen stor hjälp.
Kram
-Nena-
23 juli 2009 23:07
Sussi - Ja jag hoppas att jag är lite lugnare inför nästa möte.
Visst måste det stämma med personen man ska till för att det ska fungera.
Kram
-Nena-
23 juli 2009 23:08
Kimmie - Ja P´s närvaro gjorde mycket frö mig och jag är glad att jag sa hur jag mådde direkt och att hon förstod.
Tack!
-Nena-
23 juli 2009 23:10
Annica - Jodå han ska med :) Visst var det ett bra namn på en som hjälper mig komma ihåg när mitt minne sviker (allt för ofta) *fniss*
Ja jag är glad att jag fick honom och vägrar släppa taget nu
-Nena-
23 juli 2009 23:11
Micke - Det blir inte så ofta nu men då och då så tar man en bloggpromenad :)