Susanne

17 april 2009 21:39

Låt dammet vara vetja. Det man har det har man kvar ändå! Ta det när ju känner för det istället. Då blir man till och med glad av det ju! Visst!
Så skönt att bli av med bråte. Man får verkligen en skön känsla i kroppen då! Lättnad på hög nivå!
Å jag håller fullkomligt med dig...det är verkligen själarensning och avkoppling att bara sitta och lyssna ......
Kramar
SUsanne

Hossan

17 april 2009 21:43

Det är väl märkligt att dammet är kvar? Jag fattar inte att det inte kan försvinna av sig själv som så mycket annat gör - godispåsar tex (ja, innehållet alltså). Men DAMMM det måste jagas iväg - mycket märkligt. Hur gick det med supen, blev det bättre i benen eller blev du bara lite lullig i skallen :-) Hade varit kanon om det hjälpte, och eftersom båda dina föräldrar säger det så är det säkert så!

-Nena-

17 april 2009 22:20

Susanne - Ja dt får vänta till en regnig dag, man ska ju ta till vara på alla soltimmar man kan få ;)
Kram

-Nena-

17 april 2009 22:22

Hossan - Ja hur kan det vara så, allt gott försvinner men dammet det stannar minsann kvar. Fattar inte det ;)

Har inte tagit någon sup, har inte träffat mamma än. Men jag åt en banan som Annica tipsade om och hoppas på att det ska hjälpa.
Jag står gärna över supen för jag kommer garanterat bli lullig i skallen, jag som aldrig dricker starkare än cola *S*

wiper

18 april 2009 10:48

Det blir rörigt när man renoverar, skönt att bli av med allt och få bara njuta av det nya fina

helga

18 april 2009 12:03

Härligt när man får rensat... städa kunde gärna någon annan få göra. Jag vill ha en go´ städerska som gör fint här varje vecka... eller nä... jag gör det själv.

-Nena-

18 april 2009 14:38

wiper - Usch ja, det är inte kul att leva i renoveringen.

-Nena-

18 april 2009 14:38

helga - har också önskat en som kommer och städar men samtidigt vill jag inte ha hit någon okänd som ska ta vår "skit"