Efter jobbet tidigare idag har jag tagit det lugnt. Bara lagat middag och lagt in lite sill.

Det har regnat i stort sätt hela dagen, jättetråkigt.

Liten D har börjat löpa och det betyder att snart börjar Mollan också. Skönt att de gör det i stort sätt samtidigt. Att de börjar nu betyder att mina och P's föräldrar inte kan ta sina hundar med hit till jul.

Det blev idag bestämt att vi ska vara här hemma och min bror som blivit singel kommer också hit. Känns bra även om det betyder lite mer jobb för mig är det bättre för jag får vara på hemmaplan och töserna som är enda barnen tycker det är roligare att vara hemma och kan pyssla med sitt när de känner för det.

Och så tänkte jag att jag nu ska testa med att lägga kommentarsvaren ibland kommentarerna istället för i inläggen så får jag se hur det blir.

 

helga

10 december 2008 09:00

Det låter skönt att fira hemma. Vi far runt som skottspolar här i stan.

Jag lägger ju också svaren i kommentarsfälten. Det blir ju mycket om man ska svara på varandras sidor hela tiden eller som du länka varje gång. Jag har f ö svarat mer om hur du gör grissinin på min sida. Ha en fin dag!

http://helga1.bloggagratis.se

 

-Nena-

10 december 2008 09:06

helga - Vi har också farit runt en massa men för något år sedan så kände jag att nu får det vara nog. När jag var liten så var vi aldrig hemma på julen och jagtyckte det var så trist, jag var som mina barn, de ända barnen och då är det roligare hemma.
Ska titta in och se hur man gör grissinin

http://nena.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

 Ja äntligen har maken startat sin semester.En vecka för sent men nu är den äntligen här och det är såååå skönt.Ja jag går ju hemma hela dagarna men det är ändå något speciellt när P startar sin semester.   Så nu tar jag riktigt blogguppehåll i a...

Idag har det varit varmt, riktig sommarvärme. Har mest bara slappat och inte gjort någon större nytta mer än var och handlade lite mat när maken kommit hem. Fick lämna in min älskade mobil också =( Ha ha nu låter jag ju nästan som dottern eller n...